Finaltårtan

Här är så min finaltårta – vinnartårtan – i helfigur.

Finaltårtan

Som jag tidigare nämnt hade jag ganska svårt att ladda om efter det femte avsnittet och inspirationen och kreativiteten började tryta. Men när uppdraget är den ultimata bröllopstårtan, då kommer inspirationen och skaparlusten fort tillbaka. För att bröllopstårtan är för mig den ultimata tårtan!

Jag visste genast vilka tekniker jag ville få med, som t.ex vissa kristyrarbeten. Eftersom tiden var så knapp visste jag ju att jag inte kunde göra några väldigt avancerade dekorelement, med lång torktid, så det fick bli ett par mindre paneler i run-out teknik och scrollworks. Mini – men fina. Dessutom ville jag få med Broderie Anglais, och gärna något i guld och så den klassiska rosen förstås. Det kändes lite spretigt ett tag, så utmaningen var att knyta ihop de olika teknikerna till en helhet.

Final_4
När det gällde konstruktionen var det inte lika givet vad jag skulle göra, men jag visste att jag inte ville göra en tårta rakt upp och ner, utan ville hitta på något roligare än så. Lösningen blev de 4 tårtor som utgör det nedersta lagret, som sedan 4 våningstårtan står på, så att det blev 5 våningar totalt. Och de nedersta tårtorna bildade fina ytor att dekorera, både platåerna på ovansidan och mellanrummen mellan tårtorna. Tårtan fick stå på en 55 cm stor platta – något som normalt sett skulle vara en mardröm om den ska förvaras i kylskåp eller transporteras. Men nu var det tävling och den skulle inte flyttas alls, så alla praktisk aspekter kunde läggas åt sidan.

Final_3

Jag blev så himla nöjd med slutresultatet, även om jag ett tag tvekade inför de skarpt röda rosorna. Hade jag haft tiden hade jag gjort om dem i en annan färg, men den tiden fanns såklart inte. Detta var – förutom Souvlakitårtan i 2:a avsnittet – den tårta jag var mest nöjd med i tävlingen. Och den som jag slet mest med, men också njöt mest av att göra.

Final_5

Jag kan inte beskriva hur fantastiskt glad jag blev när Mattias ropade upp mitt namn som vinnare, och hur underbart det var att få ett guldkonfettiregn över sig – har ju aldrig hänt mig förr – medan jag gick fram för att ta emot mitt pris. Och det märkliga var att återuppleva hela känslan igen 6,5 månader senare när det visades på TV. Det var egentligen först nu som jag vann på riktigt, och kunde glädjas och fira. Och fira har vi gjort – kungligt – i dagarna tre. Och känslan lever kvar än, så här en vecka senare. Jag hoppas hålla kvar känslan lite längre och framförallt att jag ska kunna plocka fram dessa minnen vid senare tillfällen när jag behöver muntras upp.

Final_1

 

Dela gärna min sida:
Follow by Email
Facebook
Facebook
Twitter
PINTEREST
INSTAGRAM

One thought on “Finaltårtan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *