Här är så min finaltårta – vinnartårtan – i helfigur.

Som jag tidigare nämnt hade jag ganska svårt att ladda om efter det femte avsnittet och inspirationen och kreativiteten började tryta. Men när uppdraget är den ultimata bröllopstårtan, då kommer inspirationen och skaparlusten fort tillbaka. För att bröllopstårtan är för mig den ultimata tårtan!

Jag visste genast vilka tekniker jag ville få med, som t.ex vissa kristyrarbeten. Eftersom tiden var så knapp visste jag ju att jag inte kunde göra några väldigt avancerade dekorelement, med lång torktid, så det fick bli ett par mindre paneler i run-out teknik och scrollworks. Mini – men fina. Dessutom ville jag få med Broderie Anglais, och gärna något i guld och så den klassiska rosen förstås. Det kändes lite spretigt ett tag, så utmaningen var att knyta ihop de olika teknikerna till en helhet.

När det gällde konstruktionen var det inte lika givet vad jag skulle göra, men jag visste att jag inte ville göra en tårta rakt upp och ner, utan ville hitta på något roligare än så. Lösningen blev de 4 tårtor som utgör det nedersta lagret, som sedan 4 våningstårtan står på, så att det blev 5 våningar totalt. Och de nedersta tårtorna bildade fina ytor att dekorera, både platåerna på ovansidan och mellanrummen mellan tårtorna. Tårtan fick stå på en 55 cm stor platta – något som normalt sett skulle vara en mardröm om den ska förvaras i kylskåp eller transporteras. Men nu var det tävling och den skulle inte flyttas alls, så alla praktisk aspekter kunde läggas åt sidan.

Jag blev så himla nöjd med slutresultatet, även om jag ett tag tvekade inför de skarpt röda rosorna. Hade jag haft tiden hade jag gjort om dem i en annan färg, men den tiden fanns såklart inte. Detta var – förutom Souvlakitårtan i 2:a avsnittet – den tårta jag var mest nöjd med i tävlingen. Och den som jag slet mest med, men också njöt mest av att göra.

Jag kan inte beskriva hur fantastiskt glad jag blev när Mattias ropade upp mitt namn som vinnare, och hur underbart det var att få ett guldkonfettiregn över sig – har ju aldrig hänt mig förr – medan jag gick fram för att ta emot mitt pris. Och det märkliga var att återuppleva hela känslan igen 6,5 månader senare när det visades på TV. Det var egentligen först nu som jag vann på riktigt, och kunde glädjas och fira. Och fira har vi gjort – kungligt – i dagarna tre. Och känslan lever kvar än, så här en vecka senare. Jag hoppas hålla kvar känslan lite längre och framförallt att jag ska kunna plocka fram dessa minnen vid senare tillfällen när jag behöver muntras upp.

 …

Här är lite bilder på tårtan från del 5, varuhustemat. Jag hade verkligen önskat mig en annan avdelning än leksaker, men vi fick ju inte välja själva. Hade det varit en annan avdelning, t.ex skor eller liknande, hade jag förmodligen valt att bara göra en eller ett par varor, men eftersom leksaksavdelningen innehåller en så stor variation av varor kände jag att det blev svårt att välja ut bara en. Och även om jag helst undviker figurmodellering så manade detta uppdrag mig till att göra just det; modellera en mängd olika figurer. Så sagt och gjort!

Själva tårtan fick bli en hylla i trä och jag staplade tårtorna i ena sidan istället för i mitten, så att jag skulle få mer ”hyllplats” att fylla med leksakerna. Jag gillar ju normalt inte tårtor med baksidor – för mig är alla sidor lika viktiga – och man kan ju aldrig veta vilket håll en gäst på en fest tittar på tårtan från. Detsamma gäller kläder, varför finns det tröjor med snygga mönster på framsidan och inte på baksidan – (Köper aldrig sådana). Men nu behövde jag en sluttande hylla.

Dessa dagar blev fyllda med väldigt mycket pilljobb. Förutom all modelleringen var det många detaljer som skulle målas. Oron var att inte hinna med alla figurer jag ville ha med, så att hyllorna skulle gapa tomma. Ett tag lekte jag med tanken att göra ”leksaksavdelningen dagen efter den stora rean” 🙂 men la förstås ner den tanken då det inte hade blivit lika visuellt tilltalande. Så jag gjorde en lista i prioriteringsordning så att jag skulle vara säker på att få med de viktigaste figurerna. Jag hann med det mesta, och faktiskt flera av en del, och behövde aldrig känna mig ohälsosamt stressad.

När jag såg programmet igår kväll, blev jag dock väldigt förvånad över hur innehållet presenterades. Det var nämligen inte en Dumlekola eller skumbanan i närheten av min tårta. Jag hade funderat på att använda Dumlekolor för att göra det enkelt, men jag gillar verkligen inte sånt där godis ”fluff” som många gör, så jag valde bort det och kokade min egen, riktiga kola. Man ser mig dessutom tydligt göra det i programmet. Och det var riktiga, äkta bananer – såna där gula med skal på – inte något sliskigt banangodis! Usch. Hur som helst, den var vääääldigt god.

Figuren jag blev mest nöjd med – mjukisgiraffen – fick hamna på toppen:

 

 

 

 …